| VĂ€lkommen till Wikipedia, den fria encyklopedin som alla kan redigera. |
Söndagen den 21 mars 2010. Just nu finns det 350 779 artiklar pÄ svenska. |
Introduktion ⹠HjÀlp ⹠Kontakt
Deltagande âą Utvalda artiklar âą Kategorier âą Portaler
![]()
![]()
VÄrdagjÀmningen intrÀffar nÀr solskivans centrum passerar grÀnsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill sÀga passerar himmelsekvatorn. Punkten pÄ himmelsekvatorn dÀr passagen sker kallas vÄrdagjÀmningspunkten.
VĂ„rdagjĂ€mningen Ă€r inte en dag, utan en ögonblicklig hĂ€ndelse som intrĂ€ffar vid en bestĂ€md tidpunkt vid olika klockslag pĂ„ skilda stĂ€llen pĂ„ jorden. Se tidzoner. Ă r 2010 intrĂ€ffar vĂ„rdagjĂ€mningen den 20 mars kl 18.32 i Sverige. Den lokala tiden i t ex Nya Zeeland Ă€r dĂ„ 21 mars kl 05.32. LĂ€s mer â
Fler aktuella Àmnen:
Linda-fallet · Saint Patrick's Day · EuroomrÄdet · Melodifestivalen 2010 · Paralympiska vinterspelen 2010 · Formel 1-VM 2010
![]()
- ⊠Rheintaler Ribelmais var den första schweiziska sÀdesprodukten att fÄ skyddad ursprungsbeteckning Är 2000?
- ⊠fascismens stora rÄd (se bild) var den enda enhet som Mussolini svarade inför?
- ⊠fyllningen i key lime pie inte behöver grÀddas för att tjockna?
- ⊠Lyckans tempel var namnet pÄ ett lustfartyg som Gustav III skulle ha i Brunnsviken?
- ⊠ett exempel pĂ„ hexakosioihexekontahexafobi var nĂ€r Ronald Reagan Ă€ndrade sin adress frĂ„n â666 St. Cloud Roadâ till â668 St. Cloud Roadâ?
![]()
Nouruz, nyĂ„r enligt den persiska kalendern. Firas av iranier, inom den iranska kultursfĂ€ren, samt av kurder och bahĂĄ'Ăer.
Namnsdag: Bengt
Nationaldag: Namibia
Denna dag i historien:
- 1556 â Ărkebiskopen av Canterbury Thomas Cranmer brĂ€nns pĂ„ bĂ„l i Oxford, England för kĂ€tteri.
- 1804 â Code NapolĂ©on införs som civilrĂ€ttslig lag i Frankrike.
- 1960 â Apartheid: Polis skjuter ihjĂ€l 69 och skadar 180 sydafrikanska demonstranter i Sharpevillemassakern.
- 1963 â FĂ€ngelset Alcatraz i San Francisco stĂ€ngs.
- 1990 â SydvĂ€stafrika uppnĂ„r sjĂ€lvstĂ€ndighet och byter namn till Namibia.
- 1996 â Göran Persson eftertrĂ€der Ingvar Carlsson som Sveriges statsminister.
Tidigare datum: 18 mars · 19 mars · 20 mars
Redigera âą Alla dagar
![]()
Arnold Schönberg, född 13 september 1874, död 13 juli 1951 var en österrikisk tonsÀttare, frÀmst förknippad med expressionismen inom den tyska poesin och konsten och ledare av den sÄ kallade Andra Wienskolan. Han flyttade till USA 1934 och Àndrade dÄ stavningen av sitt namn till Schoenberg.
Schönbergs förhĂ„llningssĂ€tt till bĂ„de harmonik och genomföring rĂ€knas som en av 1900-talet musikaliska milstolpar. Flera generationer av kompositörer i Europa och Amerika har fortsatt att utveckla hans tankar medan andra, med passion, har reagerat emot hans idĂ©er. Under nazismens framvĂ€xt i Ăsterrike betecknades hans musik, tillsammans med bland annat jazz, som degenererad (entartete Kunst).
Schönberg var tidigt vida kĂ€nd för att parallellt ha lyckats utveckla tankegods frĂ„n bĂ„de Brahms och Wagner, vilka tidigare ofta beskrivits som motsatta traditioner av den tyska romantiken. Senare blev han synonym med sina innovationer inom atonalitet som kom att bli en av de mest omdebatterade uttrycken inom 1900-talets konstmusik. LĂ€s mer â![]()
Afrika âą Antarktis âą Asien âą Europa âą Nordamerika âą Oceanien âą Sydamerika âą Kulturgeografi âą LĂ€nder âą Naturgeografi âą Biogeografi âą Fysisk geografi
Arkeologi ⹠Datum ⹠Ekonomisk historia ⹠Historiska epoker ⹠Historia efter vÀrldsdel ⹠Kulturhistoria ⹠MilitÀrhistoria ⹠Politisk historia ⹠Religionshistoria ⹠à rtal
Arkitektur ⹠Dans ⹠Film ⹠Formgivning ⹠Fotografi ⹠Hantverk ⹠Konst ⹠Litteratur ⹠Mat och dryck ⹠Museer ⹠Musik ⹠MÄleri ⹠Radio ⹠Teater ⹠Tecknade serier ⹠TV
Arkéer ⹠Bakterier ⹠Djur ⹠Ekologi ⹠Insekter ⹠Klimat ⹠Meteorologi ⹠Naturskydd ⹠Protister ⹠Svampar ⹠VÀrldsarv ⹠VÀxter
Buddhism âą Hinduism âą Islam âą Judendom âą Kristendom âą Mytologi âą Litteratur inom religion âą Personer inom religion âą Teologer âą Teologi
Ekonomi ⹠EU ⹠Familjeliv ⹠Fritid ⹠HÀlsa ⹠Juridik ⹠MilitÀrvÀsen ⹠Personer ⹠Politik ⹠Sport ⹠Statistik ⹠Transport ⹠Utbildning
Dialekter ⹠Grammatik ⹠Lingvistik ⹠Ord ⹠Skriftsystem ⹠SprÄk efter land ⹠SprÄkfamiljer ⹠Tal ⹠Typer av sprÄk
Byggteknik ⹠Datateknik ⹠Elektronik ⹠Energiteknik ⹠Flygteknik ⹠HusgerÄd ⹠Kemiteknik ⹠Motorteknik ⹠Radioteknik ⹠Rymdfart ⹠VVS
Astronomi âą Biologi âą Datavetenskap âą Filosofi âą Fysik âą Geovetenskap âą Kemi âą Matematik âą Medicin âą Naturvetenskap âą Psykologi âą Sociologi
Upplagor med fler Àn 1 000 000 artiklar
Deutsch · English
Upplagor med fler Àn 500 000 artiklar
Español · Français · Italiano · Nederlands · æ„æŹèȘ · Polski · PortuguĂȘs · Đ ŃŃŃĐșĐžĐč
Upplagor med fler Àn 250 000 artiklar
Norsk (bokmĂ„l) · äžæ
Upplagor med fler Àn 100 000 artiklar
ۧÙŰč۱ۚÙŰ© · Bahasa Indonesia · Català · ÄeĆĄtina · Dansk · Esperanto · Suomi · ŚąŚŚšŚŚȘ · íê”ìŽ Â· Magyar · RomĂąnÄ Â· SlovenÄina · ĐĄŃĐżŃĐșĐž · Tiáșżng Viá»t · TĂŒrkçe · ĐŁĐșŃаŃĐœŃŃĐșа · VolapĂŒk
| Commons Den fria mediedatabasen |
|
| Wiktionary Den fria ordboken |
|
| Wikinews Den fria nyhetstjÀnsten |
|
| Wikisource Det fria biblioteket |
|
| Wikibooks Fria lÀroböcker och manualer |
|
| Wikiquote Citatsamling |
|
| Wikispecies Den fria artförteckningen |
|
| Meta-Wiki Om projekten |
Information om cookies | Huvudsida utan tabeller | Huvudsida med bara text
